Resan

Resan

Jag och Andrea gick upp 03:20 och gjorde oss iordning. Min bror Joakim kom och hämtade oss runt fyrahugget för att sedan skjutsa ut oss till Arlanda. Min kompis Miya (som jobbar på Arlanda) hade tipsat mig om att det brukar vara sjukt mycket kö, så det var bra att vara där tidigt. Jag fick vänta kanske 15 minuter på incheckninge, sen gick jag och Andrea för att säga hejdå till varandra, vilket inte var det roligaste jag gjort i mitt liv. Halv sex gick jag in i securitychecken och satte mig att vänta på påstigning. Miya kom förbi och sade hejdå vid klockan sex, och då var det tydligen jättelång kö till securitychecken (alltså...JÄTTELÅNG. Nu pratar vi in i nästa incheckningsrum) så det var ju tur att jag gick in så tidigt. Påstigning vid 06:50, aningen försenat.

Flygresan till Wien var ganska händelselös. Miya hade fixat en nödutgångsplats till mig mot gången, vilket var tur. Dels för mina långa ben och dels för att nödutgång-fönster hade ett nedåtlutande säte. Jag hade köpt frukost på Arlanda (en baguette, en trekantssmörgås och ett glas juice, 127:-) men det gick ner lite till på planet. Jag började läsa boken jag köpt dagen innan, MORT av Terry Pratchett. Landningen var den skakigaste jag varit med om, fast man kan ju räkna mina flygresor på båda händerna iofs.

I Wien fortsatte jag läsa, vila lite, promenera runt och titta på taxfreeutbudet, titta på folk, titta på taxfreeutbudet, läsa, promenera, titta på taxfreeutbudet, vila....osv.

Incheckning i Wien.

Jag lyckades även där få nödutgångsplats (yay!) vilket kan vara bra om man ska sitta på ett flyg i 11 timmar. Vi fick mat 3 gånger på planet (lunch: pasta med ost och lite lax i potatissallad, middag: en cup noodel, frukost: bröd, juice, ost, marmelad, färskost) och däremellan vatten och annan dricka lite då och då. Helt okej. På planet läste jag ut boken (den var bra och rolig). Jag försökte även sova, men det blev kanske bara fyra timmars sömn sammanlagt med diverse avbrott. Det blir jobbigt att sitta och sova när man är trött i rumpan av att ha suttit tio timmar ;) . På slutet av resan satt jag och lekte lite med deras tvskärmar som finns vid varje säte. Det fanns lite filmer, spel, information osv. Jag började titta på Hitta Nemo, men tröttnade och testade lite olika spel som också var tråkiga. Paret som satt bredvid mig spelade backgammon mot varandra. Jag upptäckte schack. Den råkade ställas in på HARD, men det märkte jag inte förrän efter jag hade vunnit. Då tänkte jag ”var det verkligen HARD?” och körde en match till....och vann igen! Det kan inte ha varit världens bästa schackdator då, för SÅ bra är jag inte.

När vi landat i Narita så gick jag genom immigrationen. Det var massa diskar för japaner som kommer hem, och 3 diskar för icke-japaner. Jag såg bl.a. ryssar, polacker, norrmän, amerikaner, en svensk (jag) och fler som jag inte hörde prata. I disken skulle man även lämna fram ett papper som man hade fyllt i på planet med namn, personnummer, vilket flyg man åkt, vilket ärende man var i Japan, om man varit i Japan förut, vart man skulle bo (detta visste inte jag då, men det gick bra att fylla i min referens från skolan och skolans namn.), om man hade blivit avvisad från Japan nån gång, om man fått avslag att komma till Japan nån gång, om man hade droger, sprängämnen eller andra illegala preparat med sig in i landet (även porr är olagligt att föra in i landet). Efter det var det dags att hämta ut bagaget och gå igenom tullen. När jag kommit genom så köpte jag tågbiljett till Sendai. Den kostade 17.000 JPY (ca 970 SEK) och tog mig med vanligt tåg till Tokyo där jag fick byta till Shinkansen (snabbtåget). När jag åkte från Narita slogs jag av att alla hus var väldigt smutsiga. Det var rinn-spår under alla fönster, fast ändå envisas de med att måla husen i ljusa färger. Statsplaneraren måste även antingen gått på LSD eller haft semester och blivit vikarierad av en schimpans med en karta och kastpilar, för husen klättrade på varandra, gamla som nya, i olika vinklar, höjder, former och färger.

Väl i Tokyo blev det stressigt. Jag skulle nämligen ringa till skolan så nån kunde komma och hämta mig. Jag ringde till skolan från en telefonautomat, men hörde bara ett förinspelat meddelande på japanska som jag inte förstod ett jota av. Jag fick leta upp nån som kunde hjälpa mig att ringa till skolan vilket tog en stund, tur att jag fick hjälp att leta av en tjej som jobbade där. När jag väl fick prata med hon som förstod engelska var det bara 15 minuter kvar tills tåget skulle gå. Vi springer upp på perrongen och letar rätt på en telefon som ligger i andra änden från där vi kom upp. Hon ringer och jag får prata med en Asano-san som ska komma och hämta mig, men jag skulle ringa när jag var framme i Sendai. Nu var det att kuta till andra änden av tåget med allt bagage på en minut.

Jag har upptäckt en sak.

Bagage är tungt.

På Shinkansen hade jag plats bredvid två japanska damer som inte förstod engelska, men de var trevliga. De visade mig hur långt det var till Sendai på en karta och berättade att efter första stationen (chiba tror jag den hette) så gick den non-stop till Sendai. Jag fick även godis :) (Är det stor bokstav efter smiley? Lär man sig det nuförtiden i skolan? *fundrar*)

Jag försökte sova, men var så trött/öm i rumpan att det inte gick. Resan Tokyo-Sendai tog 20 minuter längre tid än Narita-Tokyo vilket visar hur sjukt jävla fort tåget går.

I Sendai gick jag till informationen som hjälpte mig att ringa skolan, sen väntade jag på att Asano-san skulle komma och hämta mig. Efter tio minuter kom han och körde mig till skolan. De kör på fel sida i Japan vilket kändes förvirrande eftersom jag satt på vänster sida i bilen. Konstigt det där. Vi åkte till skolan där jag träffade Shiratori-san som jag haft mailkontakten med. Jag fyllde i lite papper och åkte sedan med Asano-san för att kika på lite lägenheter. Den första var fin, liten, mysig, ganska billig men vädigt låg i tak, så jag fick titta på några till. Den fjärde vi tittade på har jag nog bestämt mig för. Två rum med kök, ett västerländskt rum och ett japanskt rum, badrum (lite svart i fogarna och bakom badkaret, men det kan jag nog leva med). Den kostar 47.000 JPY/månad (ca 2.700:-) vilket jag tycker är helt ok. Nackdelen är att jag första månaden måste betala: Två hyror (juli+augusti) key money (två hyror. Jag tror att dessa är non-refundable, men jag är inte hundra), agent money (en månadshyra) och fire insurance (18000 JPY för två år). Har jag räknat rätt landar det på ca 231.000 JPY vilket är ca 13.200:-. Förutom detta ska jag ju betala skolavgiften för 6 månader som är på 436.640 JPY (ca 24.900:-), så det blir ett litet hål i min skattkista.

Efter det åkte vi till mitt hotell, där jag sover lördag natt och söndag natt, och dumpade min packning. Jag hade inte ätit nåt sen frukosten på planet vid 05:00, så jag höll på att dö av hunger (klockan var nu 16:00). Vi gick till närmsta affär och handlade lite färdigmat, sen gick jag upp på hotellrummet, kastade i mig maten och däckade på sängen.

zzZZzzZZzzZZzz