onsdag 18 juli 2007

Första skoldagen.


Yes. Let's.

Första skoldagen blev vi indelad i klasser efter hur länge man hade gått, dvs alla nya i min klass. Det var två amerikaner, två koreaner, jag och ca sex-sju kineser. Vi hade en liten genomgång för vad som gäller på skolan och i Japan med regler osv. Det var som i skolan hemma. Ingen mössa, ingen mat/dricka på lektionen, inget tuggummi osv. Common sense helt enkelt (för alla utom kineserna tydligen som bajsar på gatan, snor cyklar, prostituerar sig, jobbar istället för att plugga och beter sig allmänt illa).

Läraren pratade japanska på ett lättförståeligt sätt med mycket kroppsrörelser, men det var två tolkar i klassen, en för kineserna och en för oss som kunde engelska.

Skoldagarna är indelade i antingen morgonpass eller eftermiddagspass. Morgonpasset går man som nybörjare och när man gått ett år så går man på eftermiddagspasset. Passen är 3 timmar bara vilket kan tyckas lite, men det är fullt tillräckligt har jag märkt. Morgonpasset börjar 9:00, sen har man rast 10:30, börjar 10:50 och går till 12:20.

Efter rasten hade vi genomgång igen med alla som gick morgonpasset. Samma genomgång som innan, fast av rektorn. Nu träffade jag tre andra svenskar: Erik, Tobbe och Jonas. Jag satt med dem och snackade litegranna. De verkar trevliga. Erik, som varit här i tre månader, skulle kanske gå om och hoppa in i min klass fick jag veta iom att han inte hade lärt sig så bra.

När genomgången var klar gick vi ner i klassrummet igen och gjorde ett placeringsprov för att se vilken klass vi skulle hamna i. Jag kan ju inte läsa alls så jag skrev mitt namn på och lämnade in. Nu hade jag en och en halv timmes rast! Jag träffade de andra svenskarna som hade slutat nu och gick med dem för att äta på ett ställe. Det blev väldigt japanskt (inte). Rumpsteak och en sallad.

På det här stället hade de Drinkbar, dvs för ca 15:- får man ta hur mycket läsk man vill. Det gjorde jag. Fanta melon!



När min rast var slut gick jag tillbaka till skolan, vi sa hejdå i klassen, vissa stannade kvar för att göra ytterligare ett placeringstest och jag träffade Asano-san för att hämta bagage, handla futon och spis och träffa hyresvärden för att lämna in kontrakt som jag skrivit under (alltid lika kul att fylla i kontrakt när man inte förstår ett ord av vad som står). Spisen var en gasspis ned 2 plattor och ett litet fack där man kan grilla fisk. Den kostade ca 500:- att jämföra med min i sverige som kostade 9500:-; induktion och dubbelt så många plattor, men ändå. Futonen kostade lika mycket. En futon är i princip en tunn madrass som man lägger på golvet, en kudde och ett täcke, och det var bekvämare än vad jag förväntat mig.

När vi kom till lägenheten så var gaskillen där och väntade på oss för att koppla in spisen och kolla så att det inte läckte gas nånstans, och andra saker som en gaskille gör. När det var inkopplat fick jag en genomgång på hur allt funkade. Allt vatten i min lägenhet värms med gas, så man tänder gasen när man ska duscha eller ha varmvatten i köket. Värmereglaget till duschen har jag ståendes på 1 och jag tycker om att duscha varmt. den går upp till 7!

Asano-san och gaskillen sa hejdå och jag var ensam.




Mitt hus utifrån.


Nu kom jag på det. Jag måste ha en väckarklocka. Hur skulle jag annars kunna komma upp till skolan dagen efter? Klockan var 20:00 men jag tänkte att nåt borde ha öppet. Jag kom på när jag gått en bit att jag plockat ur kartan, men jag visste ju ungefär hur jag skulle gå så jag traskade vidare. Orka vända.
Jag gick vilse.

Jag kom inte in i stan där jag tyckte att jag borde, så jag gick en omväg och gick hem för att hämta kartan. Nu gick det bättre! Jag hade gått över på fel bro *duh*.
Väckarklockan hittade jag på office 24 och var av märket CASIO. Den var på japanska så jag fick hjälp av affärsbiträdet att ställa in tid och alarm. Nu gick jag hem och sov.

2 kommentarer:

  1. Hej igen, jag väntar på bilder inifrån ditt hus, jag vet ju nämligen hur det har sett ut i din lgh i sthlm .... =)
    Gud vilket drygt humör jag är på, jag ber om ursäkt.
    kram igen

    SvaraRadera
  2. Kontrakt man inte kan läsa. Tur att japaner är så hederliga. Or are they...?

    SvaraRadera