fredag 24 oktober 2008

Ruinerad.

Vad händer egentligen med kronan och yenen?
nu kostar 100 yen 8:44!!
Det är 3 fakking kronor mer än i somras!

Jahopp..

...då var man 30 då.
Jag kände hur gikten och närsyntheten slog till när jag vaknade imorse. Eller...jag "föds" ju inte förrän 23 nån gång svensk tid, och det är ju imorgon bitti i Japan. Det var nog bara fantomgikt.

Imorgon har jag bokat bord på ett ställe som heter 牛角 (gyuu kaku) som betyder horn. Där ska vi grilla kött och äta och dricka hur mycket vi vill i 2 timmar. Yay!
Efter det ska vi festa till 08 som vanligt har jag planerat :)

Idag har varit som vilken annan dag som helst, förutom att jag fått lite sporadiska grattisar från folk, och sen lite sjunget i klassen.

tisdag 21 oktober 2008

Fyra dagar kvar...

...tills jag fyller 30.

söndag 19 oktober 2008

Dyrt.

Nu kostar 100 yen 7,43 kronor. Det är 2 kronor dyrare än i somras.

Tvångsihopparning och festival.

Jag vaknade av att solen gjorde rummet kritvitt och det var omöjligt att sova vidare. Det var fönster i 3 riktningar!
Hoppade ner för trappan och gick in i duschen. Helkaklat badrum med ett badkar i rostfritt stål.
Mamma dukade fram frukost och åkte till jobbet. "Ska du jobba fast det är söndag?". "Ja, det är idag det är flest kunder".
Inte lätt att vara japan.

När jag och Pappa hade ätit upp körde han hem mig till en kvinnlig bekant som han hade. Redan på vägen dit sa han att hon hade ett barn som gick i gymnasiet och var intresserad av att prata med utlänningar. Av nån anledning fick jag för mig att det var en kille och tyckte att det skulle bli kul. Det visade sig dock att den kvinnliga bekanten hade två döttrar, 23 och 18 år. De insinuerade på att vi skulle dejta (jag och den yngre) så jag förde raskt in i samtalet att jag hade flickvän och visade kort. Det hjälpte föga, deras attacker veknade inte en tum. Mamman var dock värst. Verkade som hon verkligen ville ha sin yngsta dotter bortgift med mig. "Ni kan ju dejta, så kan han lära dig engelska och hon lära dig japanska, det är ju perfekt!", och "Du kan ju åka till honom på homestay, eller hur?" osv. Jag visste inte riktigt hur jag skulle tackla det hela utan att vara oartig, men jag lyckades ganska bra tycker jag nog.
När vi hade ätit frukost nr 2 där (som hon insisterade på att duka fram, för den yngsta hade ju fyllt 18 i går, så det fanns ju massa tårta och kaka och massa annat gott) så åkte jag, Pappa och yngsta dottern (De gav inte upp!) till Rifu festivalen där Pappa skulle vara i ståndet för utbytesgrejen. Han var ordförande för den, så han skulle vara där från 11. Det var ju ett perfekt tillfälle för dem. "Ni kan ju gå och titta på festivalen"
Suck.

Det var iaf en festival som alla andra, med massa matstånd överallt, lite uppträdande och senare på kvällen skulle det vara fyrverkeri. Jag skulle dock åka tillbaks till Sendai med alla vid 4, så det skulle jag missa.

När vi hade slagit ihjäl lite tid sa jag hejdå till alla (den galna ihopparande mamman hade kommit också med vänner och pratade med dem om hur bra vi passade ihop osv osv) och gick till utbytestältet, fyllde i en enkät om hur det hade varit och så. Roliga texter på den som tex : "Im tired of you" osv. Fick sitta och rätta engelskan på den lite kan man säga :P

Vi fick berätta hur vi hade haft det och alla verkade ha haft det minst lika roligt som jag hade haft det.

Sen åkte vi till sendai.

Här är kort från hela helgen:

Päron och homestay

...med homestay.

Efter päronen var klara åkte vi hem till familjen. Pappan (som jag kommer kalla honom nu) körde som sagt en fetutrustad volvo v70 R som för 9 200 000 yen (dagens kurs ca 650 000:-). Det visade sig att han hade ett familjeföretag där även hans son och fru jobbade. Företaget arbetade med sten och att göra gravstenar och så vidare.
Huset var ett tvåvåningshus med lite knasig inredning. Det var väldigt fina skåp och så, men jag tyckte inte de passade in riktigt med hur huset såg ut. Mamman samlade även på japanska dockor, och det var sjukt många dockor där.

Vi tittade på TV en stund, pratade lite och väntade på att Mamma skulle komma hem så hon kunde börja laga mat. Mamma kom hem med en lite hund som hette ROKI (rocky?) i släptåg. Lite senare kom även Sonens fru hem med deras son som var ca 2 år och blyg. De försökte få honom att säga "hello" till den långa galna svensken som satt i soffan, men det vågade han inte.

Sonen kom hem och vi började äta. Maten vad "nabe", dvs en gryta med kött, grönskaker och massa annat gott. Allt detta skulle, innan man stoppade det i munnen, doppas i vispat rått ägg (fågelinfluensa någon?). Fett gott var det. Efter maten åkte jag med Sonen, som hette Nobuichi, tillbaka till Sendai för att titta på liveband. Hans kompis skulle nämligen spela.

Jag lämnade över min svenska present, men det visade sig att det var fel familj att ge den till. Nobuichi kan inte ens dricka en öl! Mamma kunde väl dricka lite mer men drack sällan. Den enda som kunde dricka alkohol var sonens fru, så jag litar på att hon har trevligt med min vodka :)

När vi kom till Livestället var det massa japaner där som var intresserade av mig och ville prata. Mycket roligt. Jag reflekterade över en grej då också, och det är att man får aldrig presentera sig själv. "Hej jag heter jonas, kommer från sverige. Jag pluggar japanska bla bla" som man är van vid. Nejnejnej. Här blir man presenterad av den som man är med. Känns lite knasigt när man blir presenterad för nån ny person av den som man pratat med i 2 timmar.

Musiken var väl sådär måste jag säga, men Nobuichis polare betedde sig som en riktig japansk rockstar. Jag drack 2 öl, blev astrött och avrundade med en cola. Nobuichi drack bara cola. Han körde iofs bil, men ändå :)
När klockan närmade sig 0:00 och nästa band hade klivit på scenen så körde han hem mig till huset igen. Alla hade lagt sig så jag tassade försiktigt upp till mitt rum på övervåningen och lade mig i den varma, sköna futonen och släckte lampan.

*klick*

Päron...

Jag gick upp aningen för sent, packade det jag skulle ha med mig aningen för hastigt. Rafsade med mig min present till värdfamiljen (små flaskor absolut som jag köpte i sverige sist jag var hemma, med en mjukisälg till), slog in den lite för fort. Halvsprang till platsen där jag skulle möta alla andra.

Väl framme såg jag bara ett festivaltåg av människor där jag trodde vi skulle mötas, så jag gick runt byggnaden fyra gånger. På mitt sista varv kom en amerikan cyklandes och frågade om jag skulle med och plocka päron. "Ja" svarade jag. "De väntar på dig där borta".
Det visade sig att de hade gömt sig för mig i ett buskage undegär 5 meter från där jag trodde vi skulle mötas.

Vi som skulle iväg på päronplockning med boende hos familj var Jag, en italienska, en vietnamesiska och två kinesiskor. Det var även en japanska med sin vän från Hong kong med, men de skulle bara plocka päron och sen åka hem.

Första anhalten var miyagi stadium, där det hade varit nåt VM eller nåt. Jag orkade inte lyssna så noga på vad guiden sa. Efter det stannade vi till på ett museum där de hade de vanliga, obligatoriska, tråkiga lerkrusen och en rostigt samurajsvärd. Sen gick vi och blev välkomnade av borgmästaren för Rifu town och fick träffa våra värdfamiljer.
De som höll i utbytet hade haft problem att hitta villiga värdfamiljer, så istället för en person per familj, var det två per familj. Jag skulle varit hos min familj med en kines, men han dök aldrig upp.

Man presenterade sig för alla på japanska och fick reda på cilken familj man skulle vara hos. Min familj representerades av en man i 60-års åldern som, fick jag veta, körde volvo(!).

Nu skulle vi alla åka och plocka päron! Päronen i Rifu town (ligger ca 15-20 min från sendai med bil) är tydligen kända för sin sötma, och jag kan ju inte annat än hålla med. Yay för päron!
Vi fick en introduktion om päronen, plocka 2 var och sen var det en tävling vem som kunde skala av längst skal. Japanskan vann, men eftersom hon var lite "utom tävlan" så att säga så vann jag. Priset: 4 päron.
Vi drack kaffe (the) och presenterade oss igen för alla. Nu presenterade även värdfamiljerna sig lite mer ingående och berättade varför de hade homestay och så vidare. Mycket trevligt och för att inte säga gott!

Handskärarbilen...

....har en en gång gjort entré. Tur att man inte var bakis. 11:30 på söndagar kommer fotogenbilen och åker runt i området som hemglass ungefär. Fast man vill dö av melodin.

onsdag 8 oktober 2008

Ny klasskamrat

Igår fick vi en ny klasskamrat. Det var en iranier som heter Medhi. Plötsligt känner man sig som hemma igen :) Han har i alla fall varit i Japan i 6½ år. Just nu går han på universitetet och när han graduerar ska han börja jobba på ABB här i Japan. De bad honom dock att ta 1kyuu i år, så därför är han i min klass. Han kommer bara gå med oss på onsdagar eftersom han egentligen varken har tid eller lust att ta lektioner.

Träningsvärk har jag också. Lyckades äntligen komma iväg till gymmet!
Huvudtränaren var inte där, men en elev som varit i Thailand och tränat i 6 månader var där i hans ställe. Mycket trevlig kille som jag fortfarande inte kommer ihåg vad han heter fast jag fick höra det tre gånger. Jag har så svårt att komma ihåg japanska namn.

tisdag 7 oktober 2008

Mr spider

Hälsa på Mr. Spider som bor på bron. Hans kropp är ca 8 cm lång.

Mr. Spider

Päronplockning

Jag anmälde mig tidigare till Miyagi-kens utbytesprogram, där man kan måla dockor, vara med och dra en paradflotte, plocka päron osv osv. Vissa av dessa har även en natts homestay vilket var det som var intressant för mig. Tyvärr var det många som hade anmält sig i år, så jag fick avslag från både dockmålning och päronplockning.

Men!

Igår kom ett fax till skolan om att de hade fått ett återbud, så att om jag ville vara med och plocka päron skulle jag höra av mig. Jag ringde direkt och sa att jag gättegärna ville delta. Så på lördag ska jag åka till Rifu town och plocka päron och sova en natt hos en familj!
Hur kul ska inte det bli då? Jag undrar bara.

Party!

Mötte upp Yoshiki vid 19, för att gå till ett ställe där han hade jobbat för 8 år sen. Det visade sig vara ett litet ställe som hade ett stort utbud av mat och dryck. Därtill väldigt mysigt. Vi valde en course med nomihoudai och tabehoudai (drick och ät hur mycket du vill) i 2 timmar. Eftersom Yoshiki hade jobbat där tidigare fick vi service på det...på 2 TIMMAR. Alltså, ät och drick massa olika saker tills det sprutar ur öronen i 4 timmar för 240:-. Kan det bli mer värt?

Han som ägde stället presenterade sig för mig också. Han hette Higeten, men kallades för Hige-san (Hige=skägg) och han hade just...skägg.
Efter 30 min ca kom en tjejkompis till Yoshiki som jag inte kommer ihåg vad hon hette.
Det hela var mycket trevligt och vi åt massa och drack massa och pratade massa japanska. Jag lärde även ut lite svenska till tjejen för hon ville följa med och träffa mina kompisar sen och ville göra ett bra intryck (hon var på jakt kan man säga, och iom att jag var upptagen så...). Hon lärde sig "Jag heter... Jag är ...gammal" och dylikt.

Vi sade hejdå till Hige-san och gick och mötte upp grabbarna grus (David, Robin, Henke och hans lillebror som var på besök) på ett annat ställe där man även kan spela dart och biljard. Vi lirade biljard och drack öl, men nu var man ju van vid Carlsberg från stället innan, så det var inte lika gott :P.

Efter det hamande vi på Ageha där det är billigt. Så vi åt och drack lite till (mycket) och hade ÄNNU trevligare. Här började tjejen prova sin nylärda svenska på Henkes lillebror. Jag lärde henne lite mer vartefter så det blev "Jag heter .... " "Ska vi gå hem till dig eller hem till mig" osv. Hon ville veta hur man frågade indirekt när man ville ha hem nån. Men varför provade hon allt på Henkes lillebror som var 8 år yngre?. Mysterium.

Efteråt hamnade vi på Aboo, men det var ganska dött där. Vi körde en nomihoudai vilket kanske var dumt, för man orkade inte dricka mer än 3 öl. (dock slipper man tablechargen på 1000 yen om man kör en nomihoudai, så vi kanske tjänade på det ändå). Spelade lite kortspel (högre eller lägre? :) ), sedan började folk droppa av allteftersom. Tillslut var det bara jag, Yoshiki och tjejen kvar, och vi satt och spelade othello. Jag upptäckte att jag inte kommer ihåg alls hur man gör och förlorade ganska hårt. Det visade sig dock att Yoshiki var en Wiz på det trots att han var cp-packad.

Taxi hem.
Total kostnad 12 500 Yen = 750:- för konstant supande och ätande 19-07.

lördag 4 oktober 2008

Motivation.

På något sätt gillar inte min motivation att jag har ett stort prov att plugga till, och för att klara det måste jag plugga massa. Min kropp säger "UÄÄÄÄ" och vill hellre sova eller surfa på internet.
För er som inte vet är det ett stort prov i början på december som är avsett för utlänningar som pluggar japanska. Det finns fyra nivåer: 4 kyuu, 3 kyuu, 2 kyuu och 1 kyuu, där 4 kyuu är lättast och 1 kyuu är svårast. Optimist som jag var har jag anmält mig till 1 kyuu, men nu börjar jag tvivla om jag kommer klara det. Vi gjorde ett gammalt sådant prov i måndags och jag gissar på att jag ligger runt 40% rätt max. Man ska ha 70% för att klara det.
困ったな~

Det kan gå om jag sitter varje dag och pluggar ord och grammatik, men det är ju lixom det som min kropp inte vill. Nån som har nåt tips?

Idag blir en rolig dag iaf. Jag har bestämt med yoshiki (en japan som jag och Andrea var och surfade med i somras) att vi ska träffas med hans polare idag och äta massa mat och dricka massa sprit. Ensam svensk bland massa japaner, så jag kommer få prata massa japanska! (lite läskigt är det nog åxå)
Jag ska ta med mig kamera åxå och fota massa kul :)

Efter det får man väl se vad som händer. Japaner brukar tackla av vid 12-tiden för att de ALLTID antingen bor långtutahelvete bort, eller ska jobba dagen efter. Men man kanske möter upp de andra svenskarna sen och slutar på aboo. Det var ett tag sen jag var där :P

torsdag 2 oktober 2008

Snart 30...

Ja, då är det bara 22 dagar kvar tills jag fyller 30. Funderar på om man ska hyra nåt ställe, boka nån izakaya, eller ha fest hemma. Fest hemma är nice för att det är billigt och man kan prata ordentligt med alla, dock är det ju inte helt fel med en izakaya heller.
hmm...
どうしよう~

Jag måste ta upp träningen igen också. Har tränat väldigt sporadiskt sen i somras. Inte bra. Gubbkroppen måste hållas i trim! Jag brukar skylla på att jag inte har tid, att det är långt osv osv. men det är ju bara töntiga ursäkter. Jag gillar ju att träna, jag gillar tränaren, och jag betalar 600:- i månaden. Det finns ingen ursäkt. SKÄRPNING!

onsdag 1 oktober 2008

Lite fler bloggar

Länkade upp lite fler bloggar till andra som pluggar här. Kanske kan vara av intresse.
Se höger--------------->

Användbara program och länkar.

http://jisho.org/
Mycket bra sida som fungerar som ett engelsk-japanskt lexikon, med massa exempelmeningar på orden man slår upp och annat gott.

http://www.pekspro.com/

Här finns det utomordentliga programmet Vokabel, som jag och de flesta andra svenskar här använder för glosträning.

http://jlookup.aumaan.no-ip.org/
Jlookup. samma databas som jisho.org använder, fast man kan modifiera det man kopierar, så att man snabbt och lätt får in det i vokabel.

http://tyda.se/
Engelsk-svenskt lexikon som är mycket bra. Det är inte många ord jag slagit upp som inte funnits.

http://taka.sourceforge.net/current/

En sida där man kan skriva in yomikatan för kanjit, få lite information om det, och även se en liten animering på stroke ordern.

http://jlpt.biz/
En sida som jag inte browsat så mycket, men det finns ett forum osv. Det som dock är intressant är att de har alla JLPT-prov från 1991 där för nedladdning (kräver registrering + att man kan bara ladda 10 stycken ca innan man måste skaffa poäng genom att klicka på länkar). Dock är hördelen i relativt dålig kvalitet, men resten av provet ser ok ut och är i PDF-format.

http://www.mlcjapanese.co.jp/Download.htm
Har inte kollat här så mycket, men det verkar finnas flashövningsprogram för grammatikformer och hörövningar och massa annat gott. Kan nog vara bra att använda sig av i början.

http://www.spurrymoses.com/jlpt/forum/index.php
Ett forum för folk som ska ta Japanese Language Proficiency Test (JLPT)

http://www.jlptstudy.com/2/index.html
Lite övningar och lista på alla kanjis som behövs för de olika nivåerna av JLPT (dock inte 1kyuu). Finns även lista på de uttrycken man ska kunna.

http://speedanki.com/
En sida som är dedikerad för för kanjiträning med flashkort. Det som är bra är att, förutom översättningen, kan du även få upp en exempelmening med det ordet i, så man får sammanhang på det. Även dessa uppdelat efter nivåerna på JLPT.

http://www.njuku.com/
Någon läser upp en text, som står under. Finns även förklaring på vissa ord. Dock är det ganska hög nivå på texten.

Jag kommer slänga in fler länkar här om jag hittar flera. Den ligger även som länk här till höger under "länkar"
Är det nåt du känner borde stå med här? Meddela mig isf så lägger jag till det.

Mp3spelare och NAZIramen

Allteftersom allt återgår till vanlig vardag får man allt mindre och mindre intressant att skriva om. När jag kom hit var allt nytt och alla intryck var nya, men nu är det som vanligt. Däremot är det inte samma tråkiga vardag för ER kära läsare, så även om det är det för MIG så ska jag fortsätta berätta massa roliga intressanta saker.

Igår var jag och robin och åt middag på, som det kallas i folkmun, NAZIramen. Detta för att de har världens största hakkors (dock spegelvänt, dvs soltecknet) utanför. De har även den här fina skylten utanför som jag postade för ca ett år sen. Det är ett litet ställe där de har lite tjockare nudlar. Man kan välja mellan 4 olika storlekar, soya eller miso och om man ska ha vitlök i. Sen kan man även köpa till det obligatoriska Ägget.

Det börjar bli lite svalare här på kvällarna. Ibland när jag kommer hem är det 13 grader inomhus, så nu är det tofflor och värmelampa på. Snart måste jag använda kaminen åxå (toooouuuyuuuuu).
Eftersom det börjar bli höst, ska jag börja ta med mig kameran mer. Förra året gick jag förbi samma knallröda vackra träd varje dag, utan att ta kort. I år ska det ske!

Igår köpte jag även en mp3spelare. fett griim var den. Jag hade lite poäng på yodobashi, så den kostade bara 600 kr för en 8Gbajtare. Helt klart värt imho. Nu har jag lagt in massa hörövningar på den, så jag alltid kan gå med japanska i öronen. Den har även radio, så jag kan lyssna på nyheter och vänja mig vid att höra massa japanska jag inte har nån aning om. Jag lägger in en riktig bild också, så ni hur MIN ser ut.



Det är inte touchscreen, men istället trycker man ihop sidorna för att stega upp/ner/höger/vänster. Fett nice tycker jag.